There's no use, there ain't no doubt
Jag funderar idag. På vad som är Världens Sämsta Musiksmak. På när våren egentligen ska komma, så att jag kan börja gå i snygga kläder och vara snygg i håret. På hur mycket som förändrats under det senaste året - herregud, om varje år innebär en såhär stor förändring kommer jag att vara utbränd vid 25.
För exakt ett år sedan bodde jag ensam i en stor fyra i Shanghai, sprang runt på castings och jobb hela dagarna och söp skallen av mig varje natt, rökte två paket cigaretter om dagen och lyssnade på... ja, eh, ungefär samma musik som nu. Men resten, wow.
Det var kallt i Kina också. Skitland.
Under det senaste året har jag flyttat från Shanghai hem till Stockholm och sedan till Norrköping, där jag hunnit flytta från en trea i förorten till en etta liiite närmare stan. Jag har varit blondin(!), jobbat som fastighetsskötare, hittat en utbildning som jag lyckats hålla fast vid i mer än ett halvår utan att hoppa av, slutat röka och snusa, varit i Los Angeles, renoverat en lägenhet, köpt femtio skivor och tjugo par skor och... ja, jag super inte ens lika mycket längre. (Det kanske beror på att spriten inte längre är gratis enbart på grund av att jag inte är kines?) Mettan har lagts ner!
Oh well. Kontentan är att det händer så mycket att jag inte riktigt hänger med, men det känns bra. Tiden går overkligt fort på det här sättet, och det passar mig bra, som alltid längtar någon annanstans.
Ikväll är det bostadsrättsföreningsmöte, herregud. Imorgon har jag möte med info/pr-sektionen, på onsdag styrelsemöte med utbildningssektionen, på torsdag missar jag New Young Pony Club på Herregårn i Linköping, men det kan jag hantera eftersom jag får återse min kära hemstad. Aaw, Stockholm. Aaaaw, riktiga skivbutiker.
Smygpeppar inför Embassy-spelningen på Republik den 6 april, annars är det mest Radio Dept. som står på, jag kan inte slita mig.
För exakt ett år sedan bodde jag ensam i en stor fyra i Shanghai, sprang runt på castings och jobb hela dagarna och söp skallen av mig varje natt, rökte två paket cigaretter om dagen och lyssnade på... ja, eh, ungefär samma musik som nu. Men resten, wow.
Det var kallt i Kina också. Skitland.
Under det senaste året har jag flyttat från Shanghai hem till Stockholm och sedan till Norrköping, där jag hunnit flytta från en trea i förorten till en etta liiite närmare stan. Jag har varit blondin(!), jobbat som fastighetsskötare, hittat en utbildning som jag lyckats hålla fast vid i mer än ett halvår utan att hoppa av, slutat röka och snusa, varit i Los Angeles, renoverat en lägenhet, köpt femtio skivor och tjugo par skor och... ja, jag super inte ens lika mycket längre. (Det kanske beror på att spriten inte längre är gratis enbart på grund av att jag inte är kines?) Mettan har lagts ner!
Oh well. Kontentan är att det händer så mycket att jag inte riktigt hänger med, men det känns bra. Tiden går overkligt fort på det här sättet, och det passar mig bra, som alltid längtar någon annanstans.
Ikväll är det bostadsrättsföreningsmöte, herregud. Imorgon har jag möte med info/pr-sektionen, på onsdag styrelsemöte med utbildningssektionen, på torsdag missar jag New Young Pony Club på Herregårn i Linköping, men det kan jag hantera eftersom jag får återse min kära hemstad. Aaw, Stockholm. Aaaaw, riktiga skivbutiker.
Smygpeppar inför Embassy-spelningen på Republik den 6 april, annars är det mest Radio Dept. som står på, jag kan inte slita mig.
Kommentarer
Postat av: Petra
oj oj, du hade verkligen varit med om en massa skoj.
gillar verkligen den där impulsiva stilen, då man alltid har tusen planer framför sig!
ha det!
Trackback