När drömmar slår in
måndag 5/6 2006 av Annika Marklund
Kissing Mirrors + The Radio Dept
Klubb Republik, Norrköping
Torsdag 25:e maj
När var du på en senast? En sådan där spelning som knappast går att beskriva med simpla ord. En du sett fram emot längre än du kan minnas, och som trots dina skrämmande höga förväntningar ändå visar sig vara mäktigare än du någonsin kunde föreställa dig. När var du senast på en spelning du aldrig någonsin kommer att glömma?
Jag var på en i slutet av maj. Torsdagen den 25:e, närmare bestämt. Sveriges två allra bästa band på samma scen, här i Norrköping, på stadens bästa – okej, och enda – indieklubb. Det var helt enkelt helt osannolikt. Om jag som trettonårigt boybandfan hade fått se Backstreet Boys hemma i mitt eget vardagsrum hade det inte kommit i närheten av dem hjärtskärande intimitet jag fick uppleva under den här magiska torsdagskvällen. Musik har aldrig låtit ljuvligare, jag har aldrig varit kärare, och för första gången någonsin hade jag aldrig kunnat tänka mig att vara någonannanstans än just i Norrköping.
Kissing Mirrors bjöd på en kort, skräckfilmsinspirerad, vibrerande föreställning som gav mig känslan av att jag befann mig på en fransk poesiafton inne i en mycket sjuk eller påverkad mans huvud. The Radio Dept. förflyttade mig istället till de välbekanta regnvåta, dimmiga gator jag alltid jagas längs av musikens subtila dramatik, men den här gången kom det närmare än någonsin, sådär alldeles under skinnet… Ja, ni hör, hur mäktiga de än är så är orden ändå alldeles för små.
Det värsta med en sådan kväll är att det på något sätt förbrukar så mycket god energi att helvetet oundvikligen bryter ut efteråt. Förhållanden tar slut, krig bryter ut, vi blir förkylda och åker på restskatt.
Ändå skulle jag aldrig byta bort minnet av den kvällen. Ibland behöver en obetydlig människas liv, om så bara för en enda kväll, fyllas av omotiverad, oförtjänt, övermänsklig lycka.
Jag hoppas att det är din tur snart.
Kissing Mirrors + The Radio Dept
Klubb Republik, Norrköping
Torsdag 25:e maj
När var du på en senast? En sådan där spelning som knappast går att beskriva med simpla ord. En du sett fram emot längre än du kan minnas, och som trots dina skrämmande höga förväntningar ändå visar sig vara mäktigare än du någonsin kunde föreställa dig. När var du senast på en spelning du aldrig någonsin kommer att glömma?
Jag var på en i slutet av maj. Torsdagen den 25:e, närmare bestämt. Sveriges två allra bästa band på samma scen, här i Norrköping, på stadens bästa – okej, och enda – indieklubb. Det var helt enkelt helt osannolikt. Om jag som trettonårigt boybandfan hade fått se Backstreet Boys hemma i mitt eget vardagsrum hade det inte kommit i närheten av dem hjärtskärande intimitet jag fick uppleva under den här magiska torsdagskvällen. Musik har aldrig låtit ljuvligare, jag har aldrig varit kärare, och för första gången någonsin hade jag aldrig kunnat tänka mig att vara någonannanstans än just i Norrköping.
Kissing Mirrors bjöd på en kort, skräckfilmsinspirerad, vibrerande föreställning som gav mig känslan av att jag befann mig på en fransk poesiafton inne i en mycket sjuk eller påverkad mans huvud. The Radio Dept. förflyttade mig istället till de välbekanta regnvåta, dimmiga gator jag alltid jagas längs av musikens subtila dramatik, men den här gången kom det närmare än någonsin, sådär alldeles under skinnet… Ja, ni hör, hur mäktiga de än är så är orden ändå alldeles för små.
Det värsta med en sådan kväll är att det på något sätt förbrukar så mycket god energi att helvetet oundvikligen bryter ut efteråt. Förhållanden tar slut, krig bryter ut, vi blir förkylda och åker på restskatt.
Ändå skulle jag aldrig byta bort minnet av den kvällen. Ibland behöver en obetydlig människas liv, om så bara för en enda kväll, fyllas av omotiverad, oförtjänt, övermänsklig lycka.
Jag hoppas att det är din tur snart.
Kommentarer
Trackback