It's the end of an era.
Har man tråkigt och vill läsa om vad som utspelat sig i mitt musikaliska medvetande sedan i april i år kan man kika in här.
Collective kommer från och med imorgon inte längre erbjuda någon musikbevakning, utan det blir mode för hela slanten. Självklart var jag tvungen att skapa en liten backup för mina artiklar - det är ändå många timmars hårt slit som lagts ner på att mina få men trogna läsare ska få någon minuts slösurfande fyllt av mina mjuzic-åsikter. Den är er om ni vill läsa, men ni får ha överseende med att väldigt många bilder försvunnit, och att jag inte orkat hålla på att formatera texten, lägga in länkar, och så vidare.
Nåväl, som sagt, en Collective-era är över, och i den nya som nu startar kommer jag att ha en annan roll. Nu är det modefotografi som gäller ett tag, det känns riktigt spännande - skönt med nya utmaningar, jag är fortfarande för ung för att stagnera (jag satsar på att låta allt falla någonstans i sjuttioårsåldern).
Mixtapes & Cellmates och Juni Järvi spelade på [hg]i Linköping igår, och att missa Mixtapes är aldrig okej, så det var bara att pallra sig dit med Campusbussen. De fortsätter att växa, och var dessutom snyggare än vanligt på scen - mer säkerhet, mer posering, I dig it. Smakprovet från fullängdaren som enligt bandets egen utsago kommer att börja spelas in i nästa vecka ("i Umeå!") lät fullständigt strålande. Mina förväntningar är hääääääääääääär uppe, det kommer att bli så jävla bra!
Juni Järvi är perverst lik Erlend och var sjukt grym när han sjöng sin supermegabautanya låt och lät precis som tidiga Johnny Cash.
Collective kommer från och med imorgon inte längre erbjuda någon musikbevakning, utan det blir mode för hela slanten. Självklart var jag tvungen att skapa en liten backup för mina artiklar - det är ändå många timmars hårt slit som lagts ner på att mina få men trogna läsare ska få någon minuts slösurfande fyllt av mina mjuzic-åsikter. Den är er om ni vill läsa, men ni får ha överseende med att väldigt många bilder försvunnit, och att jag inte orkat hålla på att formatera texten, lägga in länkar, och så vidare.
Nåväl, som sagt, en Collective-era är över, och i den nya som nu startar kommer jag att ha en annan roll. Nu är det modefotografi som gäller ett tag, det känns riktigt spännande - skönt med nya utmaningar, jag är fortfarande för ung för att stagnera (jag satsar på att låta allt falla någonstans i sjuttioårsåldern).
Mixtapes & Cellmates och Juni Järvi spelade på [hg]i Linköping igår, och att missa Mixtapes är aldrig okej, så det var bara att pallra sig dit med Campusbussen. De fortsätter att växa, och var dessutom snyggare än vanligt på scen - mer säkerhet, mer posering, I dig it. Smakprovet från fullängdaren som enligt bandets egen utsago kommer att börja spelas in i nästa vecka ("i Umeå!") lät fullständigt strålande. Mina förväntningar är hääääääääääääär uppe, det kommer att bli så jävla bra!
Juni Järvi är perverst lik Erlend och var sjukt grym när han sjöng sin supermegabautanya låt och lät precis som tidiga Johnny Cash.
Kommentarer
Postat av: Johan J
Dumt gjort av Collective, kan jag tycka. Men, men.
Postat av: Annika
Jag håller med. Men jag försöker tänka att, tja, everything happens for a reason. Det kanske var tid att prova på något nytt. Det är ju knappast som att jag kommer att förlora mitt musikintresse, och SÅ många var det inte som läste vad jag skrev. Du, Peter Fernold och min mamma, liksom.
Postat av: Per J.
Jag läste också! Dock missar jag din filmfestivaldebut, ty medlemskortet är så anskrämligt dyrt.
Trackback